vuxenlivet med rabattkuponger.
och det känns skönt.
om jag hade vetat allt om mig själv när jag var 20, vad skall jag då göra resten av livet?
och hur vet jag att jag vet?
att bli vuxen kan ibland kännas som en skiljsmässa (tror jag).
bort från trygga hemmet och barndomsrummet.
lilla staden och grannarna på gatan.
ingen fotboll utan tävling och utan cykel till skolan.
men ändå vet jag lite mer än vad jag gjorde för några år sedan.
och jag är nöjd med det lilla.
jag vet hur mycket jag älskar en viss man, hur jag trivs med rutiner och hösten.
jag har gärna näsan i en bok och älskar mina fräknar.
jag skippar klänning när jag vill (trots att jag borde) och dricker vin på måndagar.
jag har mål i framtiden som jag vet att jag klarar av.
och jag är den jag är. jag jag är såå nöjd.
jag undrar bara hur jag klarade av åren utan kärleksuppfyllelse?
den sista meningen gör ondast i mig att läsa. undrar hur jag ens lever..
hoppas du mår bättre snart.
Vad bra du skriver, härligt att du har lärt känna dig själv, är ju underbart! Kram
å, så fint du skriver...like.
åh, jag känner att jag har upptäckt mig själv under det senaste året. Jag är trygg i min personlighet, vilket jag tror är ett steg på vägen till att växa upp. Fast kanske behöver det inte vara en "vuxenfas"? Jag menar, det finns hur många vuxnar perosner som helst som går omkring och aldrig riktigt hittar sig själva, utan istället fokuserar på att vara som alla andra vill ha en. Åh, du skriver så fint och får mig att tänka twice, sånt gillar jag. Åh, nu gäller det väl bara att hitta en söt pojk som kompleterar en. Svår uppgift
Att likna att bli vuxen vid en skilmsässa tycker jag var en mycket vacker liknelse. Jag tror mycket på det. Man växer upp och plötsligt är det mesta nnorlunda. Men så kommer man till en punkt då man inser att man alltid är samma person. Man utvecklas förvisso, men även en åttioåring kan känna igen sitt artonåriga själv.
Det är skrämmande och intressant på samma gång.
