winterbarn.

här har jag vandrat. när jag längtade efter kärlek och behövde sysselsätta min kropp varje timme. detta för att inte slappa av, för då blev jag sjuk av kärlekslängtan. jag levde i en långsam och plågsam panikångest i flera veckor. jag klarade inte av den ensamheten jag kände ( som jag i efterhand förstod att den inte ens existerade) men vackrare promenader än såhär har jag sällan skådat. nya zeelands största vulkan är i bakgrunden och jag och mina resvänner tog oss nästa hela vägen dit. nu efter tre år kan jag se det stora med denna resa till andra sidan jordklotet. vackrare naturupplevelser har jag aldrig skådat. naiv och sprallig gjorde jag det jag önskade och tog konsekvenserna av mitt handlande försent. är så glad att jag gjorde som jag önskade, men aldrig aldrig skall någon behöva vandra och sysselsätta kroppen så mycket som jag gjorde. jag behövde stupa i säng för att inte behöva gråta mig till sömn av ensamhet och kärlekstörst.

åkte till skolan. pluggade med fin vän. vi var duktiga.
hade inget mer insulin i pumpen. oj. dumt. åkte hem.
la mig i underbara soffan. läste bra bok.
tänkte på anna. vill träffa anna.
till kvällen är det middag hos älsklingens föräldrar. god mat väntar.
härliga onsdag. kalla onsdag.

jag vet inte hur jag skall lyckas
när tystnaden är så skarp
och att sova är det svåraste jag gjort
sedan jag ständigt sov med lampan tänd
jag är rädd för monster och gråtande bebisar, levande högtalare och höghusstora krokodiler
låt mig en natt få sova som ett barn
en enda natt utan skräck i kroppen
och låt mig få vakna till ljuv musik i min härliga princessäng

är mitt uppe i livet och ibland rusar det fram. fast mest känns det som allt står stilla. jag vill resa till världens ändar med kärleken, men det kan vi göra när vi blir gamla tillsammans, för i våran ålder vill jag nog ändå trots allt plugga så jag kan jobba med mitt drömyrke (härligt att det blev så),

men jag vill också:
göra barn
fynda kläder
äta efterätt varje dag så länge jag inte blir tjock av det
leva
ha långa sovmorgonar med kärleken
äta massvis med chokladpudding
slippa planera tvätt och städdag (låter hemskt trist)
läsa vackra romaner och drömma länge länge..
sitta naken i natten i en filt och titta på tv
älska liseberg
vara ung

en lång helg i stockholm är behövligt. komma bort från diskmaskiner, tvång och matlagning. i flera dagar har jag och min älskade bara gjorde det vi önskat för dagen. sådant behövs. det ger mig mer energi att orka med den kommande veckans pluggerier och tenta. vi har vandrat långt längs vatten och druckit hett kaffe på vackra plaster. och det är häftigt att jag vågade åka hiss flera gånger, jag är stolt och modig!

skall ta en kopp te och en kaka och njuta en stund. och jag hoppas på secondhand fynd till eftermiddagen.

från mitt barndomsplace ligger ett förfallet hus. det är skumt. och det ligger precis utanför vårt hus där den stora skogen tar vid. när jag var liten smög jag mig in i huset och kollade runt bland alla saker som låg kvar. ibland satt jag i den hårda soffan och ibland läste jag böcker från bokhyllan. andra gånger låtsades som om jag var med i en skräckfilm och att mannen som hade bott där skulle komma ner från den smala trätrappan där jag aldrig vågade mig upp. riktigt kriminell har jag varit, men jag har lyckats komma ur det träsket!

vi är alla lika mycket värda. jag tror och hoppas att många människor anser detta. vem kan säga att någon annan människa har mindre värdighet och därmed skall ha sämre rättigheter? jag önskar att vi alla i världen vore jämställda. att bli utpekad till den mindre bra i jämnförelse med en man är inte acceptabellt. och jag gillar alla er som är tydliga med att inte acceptera ojämlikhet i din närhet, du som säger ifrån och inte låter något vara när du ser något sådant! både tjejer, killar, män & kvinnor. alla vi behövs!

många kvinnor tycker det är självklart med jämlikhet, men vill hellre jobba 80 % för att hinna med familj och hem, detta känns inte helt genomtänkt. för att ditt barn skall tänka i famtidens och jämlikhetens bana tror jag det är en förutsättning att föräldrarna bahandlar och visar sitt barn att jämlikhet är en självklarhet.

detta botas genom att:

1. förstå att män och kvinnor är till största del olika på grund av sociala orsaker, såsom traditionella syner på mamnnen som försörjare och kvinnan som hemmafru. detta är inget biologiskt betingat att mannen gör ett bättre jobb i jaktmarker än vad kvinnan gör i köket.

2. uppmärksamma och få dem i din närhet att inse att vi faktiskt fortfarande lever ojämlikt.

heja!

brödet jäser. skall snart äta hasselnötsbröd och dricka grönt te i soffan. vill försöka hinna med att måla naglarna i en riktigt schyst färg, rött, blått eller guld?

jag njuter av tiden just nu och jag kämpar för att fortsätta denna tankegång. visst kan det vara njutfullt med semester i västindien till julen, men när pengarna inte räcker till går det minst lika bra med familjejul i min barndomsby. winernougat, nötter, spel och trams. nej inte för någon resa i världen vill jag vara utan min familj på julafton. när jag inte längre är stundent kanske mina resedrömmar kan uppfyllas, just nu vill jag helst äta nybakat bröd.

stockholmsresa och njutfullhet på fina gator är helgens påhitt!

oj, jag är så lycklig! det kommer du närmsta dagarna att ramla in klänningar jag köpt från lite här och där. älskar. och nu när jag städat garderoben på iaf tre ica-kassar finns det plats för ett par garderobsförnyare. inget är så befriande som att få bort gammalt som jag inte använder eller inte gillar eller passar.

jag har ett problem och det är så stort och svårhanterligt. jag finner ingen ro att kunna plugga hemma. det blir en kvart här och där. men ändå blir allt jag måste gjort. men det ger spår i form av nackont. jag har ju inget vanligt matbord, eller jo det har jag men stolarna är inte de skönaste. däremot är de riktigt snygga, två stolar från 1930 är kanske inte de bästa pluggplatsen. och soffan är för skön, fåtöljen är helt ok och matsalsbordet är ett barbord vilket inte heller är alltför skönt. detta är en svår situation att ta sig ur.

nu väntar mer plugg, tur att det är intressant, för då vill jag iaf läsa.
jag skall annars planera min resväska till huvudstaden ikväll.
hopp!

det finns platser på jorden som är sagolika. detta är ett av dem. nya zeelands sydö.
jag borde försvinna bort till andra platser oftare märker jag nu.

island har varit ett av mina drömmars mål. och förra julen var jag där. ljuvliga ö.

nästa mål är nordkap. men just nu känns min plånbok lite tunn. men varje månad så växer resekontot och jag sparar sakta sakta..

det blev en frukost i solen.
idag skall jag äntligen umgås med min härliga lillebror.
till kvällen har det lovats mys med bröderna framför kakelungen.
det är nämligen FF hemma.
och då ingår självklart massvis med lördagsgodis.

att finnas i världen betyder inte att livet är självklart.
hur underbart vore det inte att vakna varje morgon
och glädjas över den nya dagens ljus.
att kunna se det vackra över att hjärtat fortsätter att slå
och att vi varken behöver leva i tillfälliga tält eller utan hopp.

jag försöker och jag är lycklig och nöjd.

whoa, jag förstår mig inte på mig själv. jag har suktat efter chokladbollar hela dagen (en vanlig åkomma nuförtiden) tog jag äntligen tiden att rulla de goda bollarna. nu sitter jag här och tittar på efterlyst där en historia om en mördad persons kroppsdelar hittas i en lyxväska från bagdad i stockholm för 22 år sedan. hela historien känns som en gammal brun roman, men det är tydligen sanning, hemskt! och här slutar mitt sug efter de nyrullade chokladbollarna. har någon sett eller hört något, ring polisens journummmer för stöldgods.

vissa dagar är vackrare än andra. trots allt regnande och blåsten som viner utanför fönstren känns denna dagen som en alldeles underbar dag. visserligen är jag trötter. jag har ändå på mig min älsklings mysoutfit. det är inte illa. mina randinga mjuka strumpisar med mormors stickade röda norska strumpor och min favvokofta.

jag känner mig nöjd för jag har många "dagens skratt" som tävlar om att få plats i gladboken ikväll.
men jag tror ändå att denna leder: när jag kommer in i kiosken brevid mig ligger killen som jobbar där bakom disken endast med fötterna synliga dinglandes på pallen. hans mor som även jobbar där säger, det står en kund och vill betala och han reagerar likt en tonårings och säger: orka! jag blev så paff och kunde verkligen hålla mig för skratt!

jag hade en lunchdate btw. han gjorde frasiga våfflor med grädde och blåbär till. och jag smälter som aldrig förr. nu ligger grabben i sängen, sjuk och helt utslagen av hög feber. och det är nästan så han är vackrare än någonsin..

fotbad nästa!

                                      trädet utanför huset jag levde mina första 18 år.

att känna mig nöjd är en känsla som är riktigt befriande. det gör mig lugn. hösten är en sådan stund där vi slipper svettas på varma bussar i staden, gå i korta kjolar eller ha stress inför sommarbrännan (trots att mitt pigment sätter stopp för det redan under våren). hösten är värme, koftor och avslappnande. gillar att få åka till skolan och suga i mig kunskap, önskar jag lär mig inför framtiden. och att jag har så fin klassvänner gör dagarna fulla av skratt. det finns mycket att njuta av om jag koncentrerar mig på det positiva i livet. och det är så jag behöver göra för att komma tillbaka npå lyckans stigar. jag är snart där!

letade på vinden efter kläder jag hörde talas om skulle finnas. hittade massor med väskor fyllda av minnen och vissa var riktigt fina. att fynda i sina egna bortglömda väskor är det allra bästa!

vill nog spela innebandy nu. vill vill vill. men orkar jag, få blåmärken varje helg gå upp tidigt på lördgar ( för det är då damerna har sina matcher) och njuta av spelarsvett. jag vet att mitt kropp skriker JA. men hjärnan är mer tveksam. skall ta mig en filurare på detta.

det är mycket som behöver göras, men inte mycket blir gjort. trots det är jag lycklig och har fina vänner som hjälper mig när jag inte orkar upp. och som skrattar åt allt elände, för det behöver jag göra. kunna se det positiva i det svåra. vill hitta ut på landet ibland, men inte när mina mardrömmar får mig vaken nätter igenom. då är det tryggare som aldrig annars att bo i längenhet högt ovan marken och krypa djupt in under täcket där bara älsklingen kan värma mina iskalla fötter.

åh denna helgen var en fortsättning på min frdagsfilmkänsla. det var så festligt att se vänner och andra fina klä upp och ut sig. mycket dricka och cooldans med vackra pojken och fina vänner. känsan satt kvar hela dagen igår och höll ändå till föreläsningen tog slut idag. sedan blev jag lite trötter.

är så lycklig över smått och stort i livet. det stora är för stort för att kunna fångas i text. men det lilla kan var saker som halsduken jag fick av M:s mormor eller godispåsen jag njöt av igår. inget är för litet för att älskas just nu, kärleken flödar.

idag har min fredag varit nästan som en film.
en såndär flm där huvudpersonen vaknar i stora sängen med vackra lakan och solen som lyser upp rummet.
jag myste och läste i kerstin thorvall- boken i nattlinne och randiga, mjuka strumpbyxor.
tränade under eftermiddagen och var sedan på stan och vandrarde längs långa allèr fulla av höstens färgglada löv.
jag hade min favoritstickade mössa,
och den vackra pojken vid min sida!

jag är bra, jag är värd varenda stund. nu är det chipskväll och väntan på att isprinsessan skall börja.