när solen tar tag i mig.
***
nu i helgen skall jag komma ur min dvala. idag gick jag en lång promenad men vännen bland de största husen i staden. som små små palats och jag undrar verkligen vilka människor som bor där.. solen lyste på våra vintervita kroppar och vi stod på högsta berget och hörde vinden blåsa i träden. ibland behövs sådant. ibland behöver vi känna på livet för att veta hur det smakar. kram till oss!
***
om människor som faller från respekten.
***
magnus
såhär kan livet kännas ibland. några behöver fler kramar och värmande blickar än andra.
när vissa människor förvånar än ända in i kroppens innersta rum. så starkt att jag står handfallen och nästan övergiven från allt jag trodde stämde. hur visa personen faller så djupt ner från den högsta respekten och vi andra står kvar med våra öppna munnar. det är hemskt att se hur vissa människor faller. jag vill plocka upp dig men du tittar inte ens åt mitt håll. och på något sätt vet jag inte om jag vill hålla din hand. du sårat min vän så mycket. han gråter. och du ler åt varje blodigt sår du rispat sönder. det gör ont att se kroppar söndertrasade.
***
karin boye.
***
när jag var 15 var det mesta av min tid dagdrömmerier. jag älskade att forma ord. men vågade inte tro på mig. ingen lärare hade sagt att jag var bra. de flesta sa att jag behövde koncentrera mig bättre, då skulle jag bli bättre. jag kunde inte koncentrera mig bättre och kan väl det fortfarande inte riktigt fullt ut. (och det är inget jag strävar efter). men jag har lärt mig att tro på mig och min egna ord. men det är ändå karin boye som jag trodde på mest den tiden för längesedan när jag var 15 och naiv.
Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.
Vad vet jag om din hud och dina lemmar.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.
- karin boye
***
en helg med stora snöflingor.
***
nu är jag tillbaka i min stad efter att besökt jönköping och varit på stor och glad fest.
det har snöat stora tunga snöflingor och jag har träffat kusin hedda.
tog en sväng förbi fotomässan idag, skoj.
nu skall jag och sambomänniskan ut och äta mat.
jag orkar inte skriva något annat så jag inväntar morgondagens inspiration.
***
paris 48°51'N, 02°20'Ö
***
fint
när jag fyllde år fick jag en resa till paris. min sambomänniska är hemskt fin förstår ni. det känns ruskigt vackert och overkligt. jag har aldrig varit i paris innan så om ni vet något speciellt vi borde uppleva får ni gärna dela med er. tills dess drömmer jag vidare och min helg skall tillbringas i jönköping och det sall vara en väldigt vacker stad säger sambomänniskan. nu är våren välkommen trots att jag har min största halsduk och dubbla mysbyxor här hemma.
***
om att våga andas.
***
ibland tystnar musiken när jag funderar på om ditt hjärta fortfarande slår.
att leva är svårt, men det ända jag vill är att du andas.
livet kan vara underbart, jag lovar.
***
jag vet inte vart jag hittar dig men jag slutar aldrig att leta.
***
det är många som drar i mig nu. och det är många saker som skall bli gjorda. då brukar jag pausa från stressen. en frukost som är lång och ensam, för då kan jag tänka klart. prata med mormor och andningen blir enklare. utanför faller små förvirrade snöflingor, de borde veta att befoklningen väntar på våren och att de inte är välkomna nu. jag tror jag är påväg mot framtiden när jag nu kan se mina mål så tydliga. en sorg och en lycka att vara framme. men nu skall jag skriva hemtentor som om det vore det sista jag gjorde!
***
om mitt snurr när jag dansar och kämpar för koncentrationen.
****
jag skall dansa mig trött,
(om jag någonsin blir det).
och jag ska sjunga så högt att grannarna kommer klaga men på något sätt bryr jag mig inte.
för idag när mitt inre skriker är jag så lycklig att jag svämmar över.
och alla andetagen jag tar andas jag även för dig.
som om du vore en del av alla mina blodkroppar.
och när solen lyser igenom våra smustiga fönster gråter jag även genomskinliga tårar när jag lyssnar på texter som fungerar som livsavgörande val.
det ända jag ville den kvällen var att älska dig så mycket att du skulle förstå mina hårda kramar.
och när du sa dina varma ord den kvällen förstod jag vår vänskap.
all smärta vi valt att gå igenom utan att ignorera den hade sakta försvunnit,
för en kort stund.
för när alla symptom är tydliga finns det inte något ställe där de går att undvika dem på.
så ikväll skall jag gråta, älska ut all lycka, all smärta för att en gång kunna börja om från början.
precis som alla vanligt stabila människor gör.
men på något sätt vill jag inte byta ut min iver och mina snurriga moln av beskymmer och lycka för stabiliteten.
jag vill leva som jag är utan dämpande piller mot impulsiva dimmor.
jag är jag och så stolt över mina ord.
***
om framtiden.
***
och en dag kommer snön att falla på min födelsedag,
bara för att visa upp sig någon gång vart tionde år.
en dag kommer kvinnor kunna prata som om vi vore människor,
och någon dag skall jag dansa som om alla såg på.
***
neonskyltar på gatorna sänder ljus till mig och skatorna, alla dansar och jag tänker är du också själv? var är du ikväll?
***
min helg kan sammanfattas med denna bilden. snurrig, lycklig och neonblinkande. men också som att jag står ensam på marken och ser hur allt sker utan att jag riktigt hänger med. jag behöver din hand i natten. ibland sker saker runt mig så snabbt. och ibland går livet omkring mig så långsamt. tänk vad enkelt om all tidsuppfattning kunde utgå från mig. tänk om alla upplevde samma rus och alla dansade i samma dimma utan tankar på morgondagen. så enkelt livet vore då.
***
när helgen kommer behöver jag pirr i magen.
***
lite såhär vill jag att min helg skall bli. nu hoppas vi på det.
snart skall jag ta på mig en snyggaste kjolen och besöka röhska museet. sedan skall jag dansa mig igenom helgen. jag skall jobba alldeles för många timmar på söndag så jag behöver ett pirr någonstans i maggropen.
vad skall ni göra i helgen?
***
kanalen där isen är blank.
***
den kallaste dagen detta året tog jag denna vackra bild. göteborg är vackert. och parken bakom ger mig sommarlängtan.
Jag är med i Christian’s fototävling där du kan vinna valfria fototillbehör
hos fotofyndet.se till ett värde av 400:- . Vill du också vara med? Klicka här!
***
pojken med det största hjärtat och de ständigt blödande såren.
***
idag har jag mått bra. idag har snön fallit. och det gillar jag. på alla sätt. idag ringde jag din telefon men det var ingen som svarade. likadan förra veckan och veckan innan dess. jag undrar vart du är. jag letar efter dig och jag tänker på dig. min lilla lilla vän. han borde veta att han pryder min almenacka och att hans ansikte glädjer mig och jag är så stolt över att han är så mycket för mig. för mer liv och kärlek finns inte att hitta i någon annan kropp än hans. jag vill vara betydelsefull för dig. jag vill vara den vuxna som står ut och som orkar med alla nedåtgående spiraler. jag orkar allt för dig. alltid. jag säger det varje gång vi talar med varandra. att jag bryr mig och att han är så betydelsefull för så många i sin närhet. men förstår han, på riktigt? känner han i sin mage all den trygghet jag kan ge och all min kärlek till den mest sprudlande människan jag träffat. lilla älskade vän jag vill dig bara väl. men jag ser hur du misslyckas och jag ser hur livet sårar dig. dina öppna sår blöder ständigt. därför vill jag fånga varje positiv händelse och förstora dem till tusen och låta alla människor få titta upp mot himlen och se hans storhet och hans kämparglöd. ingen är så stark som du, men ingen är heller så sårbar. snälla världen, låt alla människor ta hand om denna pojken. och låt alla människor få känna hans kärlek och intensivitet. låt alla hålla hans hand och låt ingen vuxen svika sitt uppdrag. älskade du. du har lärt mig så mycket om livet att jag bleknar bredvid dig. du är magisk. älskade lilla vän.
***
när jag andas ner i magen.
***
vaknade stilla och varm i min säng i morses. tidningen hade pojken lagt på sängen och sådana morgonar när solen lyser in genom gardinerna är dagar att njuta av. jag och vännen gick på promenad runt hela sjön och runt alla skogar vi någonsin sett. två härliga timmar senare var jag fylld av allt som solen, isen och snön kan ge. ibland snurrar mina tankar alldeles för fort men under vissa promenader hinner jag ifatt tankarna långt där framme. då kan jag andas för en stund och för en kväll.
sov gott!
***
när pannkakorna fyller magen.
***
jag gillar pannkakor men jag är omöjlig på att steka dem. klarar inte riktigt att stå vid spisen och passa dem i flera långa minuter. det blir aldrig bra. det är sorgligt. däremot är jag bra på att blanda smetar och kladda ner hela diskbänken med min iver. så nu skall jag blanda pannkakssmet och sedan skall pojkvännen ta över. för steka ljusa pannkakor är hans grej.
jag äter mina pannkakor med blåbär, det är det enda sylten för mig. grädde och socker går också ner!
***
