Kristallnätter del 5.
***
5.
Den kommande dagen bestämde sig Cello för att flyga. Flyga genom himlakroppar och stjärntecken mot flickan i sina drömmar. Mot flickan med det fladdriga håret och rösten som gjorde dagarna värda att vänta på tillfället han skulle få hålla Anna i hans armar. Han var osäker på mycket, men Cello visste att han gjorde rätt. Han ville inte slarva bort sin stora dröm om att få dansa i kristallsnö och våga möta flickan i drömmarna.
Väskan han hade ärvt av sin skrynkliga farmor packades på några av de få saker han ägde. Den röda anteckningsboken, teckningsblocket och kolpennorna var ett självklart val. Pälsmössan hans farfar hade använt i kriget skulle nog också komma till användning. Tjocka strumpor och några stickade koftor skulle säkerligen även behövas. Anna hade berättat att i landet hon bodde i var fönstren pyntade med stora lysande stjärnor i olika färger. Att de bar in granar i hemmen och under granen placerade de presenter till varandra. De var även så kallt att haven blev till is och de hade speciella skor som gjorde att de kunde åka på isen.
Cello hade bestämt sig och ikväll skulle han flyga. Han inväntade nu bara mörkret.
***
svar: jaa dom funkar som mina element. hehe
makalöst fin bild
klart du får! vad glad jag blir! jag tycker också att bilden är riktigt fin!
det är bara fantastiskt vackert, som alltid, här.
Det värmer att höra. Klart du får det! Jag gillar din blogg också för du skriver så fint och målande.
vad glad jag blir för att du vill länka mej! är det okej om jag länkar till dej också? din blogg är så himla fin! stor kram.
tack!
åh vad jag tycker om den här bilden.
vacker bild! (:
