att avstyra ett lastat tåg.
när alla hinder är som bortblåsta.
och alla vägar framför mig är möjliga.
just då är det som svårast att hindra mig.
att slå sönder en vägg.
skrika genom tysta luften.
riva ut alla kläder ur garderoben.
sparka sönder en bil.
skära mina armar.
som ett lastat tåg jag måste stoppa.
känns det att hindra mina tankar till att bli gärningar.
att lägga mig på sängen och andas fungerar aldrig.
jag behöver aktivera mig.
gå.
springa.
sparkas på kudden.
jag växer varje gång jag lyckas.
men tårarna bränner under ögonlocken när jag tänker
och känner den ilskan och frustration som finns i mig.
men jag lyckas!
Kommentarer
Postat av: dudie
åh jag faschineras fortfarande över hur vackert du skriver...
Postat av: josefine
åh. vad vackert du skriver!
Postat av: Hp
Vad fin text!
Postat av: cat
vackert skrivet. njuter av att läsa-
sv: å.jag skulle önska att jag jobbade i en liten karmellbutik, men jag jobbar ibland vissa helger i ett bageri.. så det blev ett halvt rätt:) Annars är det teater/film för min del.
vad gör du för något, om jag får fråga?
Postat av: Rebecca
Du skriver verkligen fint.
Trackback
