jag kan inte se min morgon när dimman lättat.

när nya upplevelser blandas med erfarenheter och jag äntligen förstår vem jag är. när jag inte behöver leta i skåp och pärmar för att lära mig hur jag skall vara. nu när jag vet detta lättar dimman runt er andra och jag märker så mycket mer omkring era kroppar. som om jag tappat bort andra i letandet efter mig själv. hösten kommer skrämmande nära men denna gången är jag beredd på hur kärlek kan kännas. vi behöver inte leva i samma säng inte heller i samma världsdel för att våga älska varann.
ibland är lycklig och självklar kärlek det ända jag ser, men det finns så mycket mer bakom murarna. visst? min kärlek både växer och rasar för det är väl just så livet är?
du har skrivit allt på din blogg själv? isåfall är jag alldeles imponerad och fängslad av dina ord. annars har jag blivit fängslad av någon annans ord.
och tack!
bra skrivit!
Selma är verkligen inte svår att läsa! Hennes språk är levande, flytande, fantasirikt, helt fantastiskt. Gösta Berlings saga särskilt, jag har läst den flera gånger, läser den minst en gång om året. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara, vad som är speciellt med den ... Den drar med en, för en dit, till Värmland och sjön Löven och Ekeby där boken utspelas. Den väcker en massa tankar i känslor i en, och talar till en. Åh, fast det är klart, alla har olika smak. Men jag hoppas i alla fall att någon vill prova boken efter att jag tipsat om den. Det skulle göra mig glad.
gud vad fantastiskt vackert du skriver!
Fantastiska texter! Tack för härlig läsning.
Att hitta sig själv är en förfärlig jakt. Jag avundas de, som du, vilka kommer till insikt. Som vet vad man kan förvänta av sig själv. Då kan man inte bli besviken.
sv: tack, nej det är faktiskt odon, lätt att förväxla med blåbär!! Fin text!
Ja tänk hur vi springer benen av oss för att hitta oss själva (även jag) och sen har vi varit här längst inuti hela tiden och bara väntat på att få möjlighet att glittra och utvecklas till den personlighet vi egentligen är och vill vara.
Samma sak med alla som färdas över riken och land för att nå tystnaden och ro medan tystnaden är överallt hela tiden. Jag menar den färdas ju aldrig. Den är alltid vid sitt mål liksom.... Jaj kanske jag flummade iväg här nu...men jag blir så fascinerad av din väl valda ord som sätter fart på min tankeverksamhet. I love that
Ha en finfin tisdag
kram
Emma
Bra bra! Gör det. Berätta sen hur du tycker att det är :)
jag tycker massor om bilderna från barcelona lite längre ner. du skriver hemskt, hemskt fint. och tack, jag gillar också väskan :)
jag brukar också skriva och skrev faktiskt igårkväll tackvare dej för du gav mej lite inspiration;) tack för det du!
Tack för din kommentar! :)
Vilken ljuvlig blogg du har,
om du har skrivit allt själv är du väldigt ambitiös och duktig!
Spana in våran nya blogg!