jag har inga starka armar att bära dig på.
det behövs många skratt och vänner för att fylla på kroppens alla kärleksceller. det behövs fler vakna nätter tillsammans med dina djupa ögon. fler frukostar i sängen. och när livet fortsätter att rusa står jag ibland kvar och inväntar nästa tåg. bara för att hinna andas och lyssna på ljudet av mitt hjärta. och spårvagnarna om hösten sjunger dovare än vanligt. fast när jag hör gårdakvarar och skit en dimmig kväll som denna hoppar mitt liv i otakt. för det var du & jag & håkan.
behöver få känna att jag lever, men hur?
Kommentarer
Postat av: Emma
God morgon...Som vanligt är du fenomenal på att använda orden på ett som skapar stämning mellan raderna och en nerv i texten som gör att man vill läsa mer och mer
Jag gillar verkligen ditt sätt att formulera dig och vara närvarande i nuet
Ha det fint denna lördag i september
/Emma
Postat av: flashinglights
åååh vad fint skrivet <3
Postat av: Bruce Wayne.
ah. utrolig søtt innlegg.
Postat av: Matilda
Vilken otroligt fin blogg du har
Postat av: Matilda
Nej... skoj är det inte. Men man får resa på sig och fortsätta leva tillslut, ett annat val är inte ett alternativ.
Postat av: Linda
Tack.
Du skriver bra du.
Postat av: LOVISA
fint skrivet!
Postat av: Kimbell
Vad vackert. Har du skrivit det själv? (i så fall har du verkligen talang)
Postat av: S
åh vad fint! om en vecka färgar jag mitt hår rött!!
Postat av: emelie
jag vet inte vad jag ska säga! du har talang lilla vän!
Postat av: kajsa
andas. och öppna ögonen.
Trackback